Just nu sitter jag med mitt arbete som ska bli minst 5 skrivna A4. Till en början lät det för mig som väldigt mycket, men det var absolut inga problem nu när jag är på sida 4 och har en del kvar att skriva. Trots detta stora arbete plus några andra så har jag kommit undan all stress. Jag vet inte hur jag har lyckats med detta, men det är en lättnad att slippa den.

 

Det kommande året, alltså 2014 kommer för mig handla mycket om detta. Jag ska försöka bearbeta och kontrollera min stress, som ofta finns där omedvetet. När in stress slår till rusar jag inte upp osv, den ligger bara och tynger ner mig och ofta är jag inte medveten om den förrns den är borta. Så jag ska försöka att bli medveten och kontrollera den.

 

Det kommer också handla mycket av att jag ska bli den bästa versionen av mig själv. Jag har alltså inga nyårslöften, jag ser inte det som något hållbart, men jag har mål uppsatta. Och självklart vill jag tillbaka till de rutiner jag var i innan jag blev gravid, med hälsosam mat och mycket motion. Det handlar inte om att gå ner så mycket i vikt som möjligt, bli så smal som möjligt eller så snygg det bara går, det handlar om att jag ska må så bra jag kan, i mig själv. Enligt mig själv har jag ingenting att klaga över och lever så bra jag bara kan. Jag har mina fina föräldrar och syskon, fina men få vänner, lever tillsammans med min bästa vän, har världens finaste dotter och blivande syskon. Men synen av mig själv är den som måste ändras och det ska det jobbas på och det är det det handlar om, att bli den bästa versionen av mig själv. Detta uppnår jag genom en bra hälsa och mycket motion. Man kan bara man vill.

 

Men nu, just nu, ska jag lägga undan pluggandet en stund tills ikväll. Jag ska ta fram kyckling från frysen, fixa och fotografera vårat "nya" fina sovrum, sätta på en maskin med tvätt och sedan är det dags att hämta hem min tös från dagis.

 

 

 

På denna bild ser man att bebisen låg på tvären. En väldigt hög mage.

 

Idag är det 14 dagar kvar till beräknad födsel. Som jag sagt många gånger förrut så går tiden så himla snabbt och det har lixom bara försvunnit. Men åh andra sidan ska det bli skönt att få tillbaka sin egna kropp igen, kunna känna sig smidig, och slippa det tunga trycket. Och så självklart vill jag gärna ha bebisen här.

 

Den senaste tiden har varit tung, och något jag har fått för mig är att jag även denna gång kommer att gå över 14 dagar och kommer att bli igångsatt på förlossningen. Detta gör mig för den delen ingenting, upplevde det som tryggt och bra när jag blev igångsatt med Lea. Men dessvärre vill jag inte gå längre än dessa 14 resterande dagar, men som man säger, bebisen kommer när den är redo. En tröstande tanke är iallafall att om en månad kommer Lea att vara storasyster till bebis i magen.

 

På mitt besök hos min barnmorska i torsdags visade det sig att huvudet fortfarande låg neråt, men var inte fixerat, det känns ändå skönt. Nu är det nära. Jag har länge känt en viss nervositet, inte inför själva smärtan, mest för andra småsaker. Men ja, nu är det verkligen nära.