Angående mitt vändningsförsök

 
Ja till att börja med var det en mysig tanke att gå in i entrén på sjukhuset i Linköping. Sist vi gick ut där ifrån var Lea nyfödd och vi skulle få åka hem.
 
Vi hade en tid klockan 14.00, men de hade fullt med kvinnor som var i gång med deras förlossningar, så vi fick vänta en timme, sen spenderade vi på Ikano. När vi kom tillbaka fick vi ett mysigt rum, och jag blev kopplad till en CTG kurva. En infart i armen, och dropp förbereddes, en man kom in med en ultraljudsapparat för att kolla läget. Satte den på magen, och sen var det klart. Liten i magen hade vänt sig själv. 
 
Nu hoppas jag att bebis vill hålla den positionen och fixera sig. Jag hade ställt in mig på att få en bokad tid för ett kejsarsnitt, om det inte hade lyckats. Men detta var ju bättre, h*n ska ut vanliga vägen. Det lättade lite på alla tankar. 
 
Det var som att gå tillbaka två år, då vi åkte in för att få ut Lea. Det är lugnt, och mysigt. Och att ligga och vänta på barnmorskan, var precis som att ligga och vänta på att värkarna skulle komma. Det är så himla mysigt, och nu längtar jag som bara den. Det är ju ändå där man spenderar den första tiden tillsammans. 

Svenska hjältar

Ikväll sitter jag själv i soffan, Emil är hos en vän och har Tvspels kväll och Lea ligger och sover. Svenska hjältar är på, på Tvn och jag skulle kunna sitta och gråta hela programmet igenom. Vi kan inte alltid tänka på hur andra har det, vi kan inte alltid tänka på att andra har det sämre än en själv, för alla måste vi kunna känna oss ledsna. Men något som jag tycker är så otroligt viktigt är att aldrig, någonsin ta någon eller något förgivet.
 
Somna aldrig osams, fråga din vän hur hon eller han mår, visa att du bryr dig, kanske genom bara en kram, säg "jag älskar dig", gärna tio gånger för mycket. Denna tanke har slagit mig många gånger under de senaste åren. Uppskatta varandra, och visa det.
 

Sängliggandes och nervös

Ligger förtillfället halvsovandes i sängen, i väntan på att jag ska hämta hem Lea. Försöker känna efter hur bebis ligger, ganska hopplöst för jag har ingen aning. Men kan i stort sett inte tänka på annat, och jag är nervös. Skönt att jag har tiden redan i morgon. 
 
Annars har jag äntligen slått in Leas julklappar, och nu fattas bara två stycken till. Jag är nog som ett litet barn och längtar himla mycket till julafton. 

Jag älskar dig


Alltså denna man. Jag är lyckligt lottad som har han vid min sida. Dag som natt. 

Yttre vändning

 
V 36 ( 35+1)
 
Dagens besök hos barnmorskan gav oväntade nyheter. Liten där harinte en tanke på att lägga sig till rätta, alltså med huvudet neråt, h*n ligger/låg på tvären, tvärs över magen. Huvudet på höger sida, rumpan på vänster sidan, ryggen upp och benen neråt. Inget jag lagt märke till själv, då jag inte tänkt på hur bebisen rört sig. Och det är heller ingenting jag tänkt på, att just det skulle kunna hända. Men en bokad tid på förlossningen för att ett försök till yttre vändning fick jag med hem. 50 % av alla vändningar lyckas, och de andra misslyckas. Jag har blandade känslor inför detta. Detta var helt oväntat, och nu när jag vet om det, så känns det.
 
 
Annars har jag en lugn vecka framför mig, det vart inget skolarbete denna vecka. Jag kan andas ut och känna mig mindre stressad. Men å andra sidan har jag detta att tänka på, fram till fredag.

På sjukhuset

Är sittandes på sjukhuset sen klockan 09.50 i morse. Jag bara älskar min barnmorska, men när det ändras med tider utan att bli meddelad om det blir man inget annat än sur. Och inte hinner jag hem, och inte till stan. Under flera dagar har jag bara velat ligga i sängen, men det har inte blivit tillfälle. Just denna dag var ett perfekt tillfälle efter detta besök. Men det skulle de minsan ändra på. 
 
Att gå både hit oh hem är jobbigt nog.

En bra helg

Det har varit en himla bra helg detta, redan tredje advent. Tre mysiga dagar har denna helg bestått av, och nu återstår bara en vecka tills vår lilla familj får en hel ledig vecka tillsammans. Igår firade vi min fina mamma, som fyllde i fredags. Och idag spenderade vi några timmar uppe på duntis på adventsfika, mysigt och trevligt.
 
Denna vecka ska jag hinna med så mycket jag bara kan under dygnens få timmar. Jag ska hinna med så mycket skolarbete som möjligt, för att slippa det under veckan mellan jul och nyår. Det ska julstädas, köpa julklappar osv. och så ska jag upp till barnmorskan och kontrollera bebisen. Ser fram i mot denna vecka, helgen och sedan Jul efter det.
 
 

Tiden går för fort


Helt ofattbart att denna tjej, nästa månad fyller 2 år. 

Ny design

 
Nu när jag ändå jobbar i bl.a. Photoshop i min nuvarande kurs Digitalt skapande passade jag på att ända om min bloggdesign, och min header.
 
Jag har just blivit klar med mitt första arbete, och detta är ju verkligen vad jag älskar. Skapa och fixa i photoshop m.m. och ännu mer roligheter väntar. Dessvärre blev jag sjuk under natten, och jag vill inget annat än bara ligga i sängen och sova. Med en banan i magen ska jag ändå försöka piggna till, damma av lägenheten lite och sedan hämta hem Lea från dagis.

Halsbränna

Supertrött, Lillfisan sover i sitt rum och sambon snarkar jämter mig i sängen. Och här ligger jag, med halsbränna, lycka till att somna till det. Har turen med mig att mjölk släpper lite på det iallafall. Men somna verkar jag inte veta hur man gör sådär på en gång längre. 

Bebisen, fast utanför

 
Tidiga bilder på bebis, utanför.
 
Magen har varit betydligt mindre än när jag gick med Lea, men nu känner jag mig som en stor klump som snart rullar fram, haha, inte alls ovanligt i detta stadie. Men tiden går så ofattbart fort. Det är måga gånger konstigt att tänka sig att Lea ska bli storasyster, och ganska overkligt att det kommer en bebis till.
 
Lea pekar och klappar på magen, och hon vet att vi sagt att det är en bebis. Och hon pekar även på ultaljudsbilderna, och har börjat krama magen. Jag vet och är säker på att hon kommer bli världens underbaraste och snällaste stora syster. ♥
 
 
 
 

Min tös

 
När denna lilla tös kommer till dagis kommer hennes kompisar jätteglada ut till hallen och väntar på att hon ska följa med in. Och jag blir så glad när jag ser det. Lea älskar att gå till dagis, har aldrig varit några problem och likaså blir hon likaglad när hon ska hem. Då har hon gjort sina timmar där.
 
Emil, jag och Lea ses inte så mycket tillsammans om vardagarna nu. Emil har påbörjat sin utbildning i Norrköping, och vi får ca 3 timmar tillsammans alla tre när han kommit hem. Men desto mer längtar man till helgerna. Blir nog en omställning för Lea. Men jag är glad att detta är igång och just att Emil tycker att det är skitkul där inne.
 
Jag har precis kollat klat kvällens Grey´s och ska krypa ner i en nybäddad säng, sover underbart i nya lakarn. De senaste nätterna har varit underbara, till skillnad för några veckor sedan då jag var tvungen att ha två kuddar mellan benen och vaknade 10 gånger om nätterna. Detta är över, och jag hoppas att jag ska slippa det. Dessvärre har jag börjat snarka, troligen pågrund av min mer ansträngda andning, och det stör Emil, haha. Men bebis därinne tar himla mycket plats och snart vill jag att det ska vara dags. Nyfiken nu.