Ja alltså, klockan är 6.48, och här ligger jag i min säng. Vaken. Alldeles för tidigt. Faktum är att jag har varit vaken ett bra tag. 

Min natt har varit skit, och vi alla har fått Leas dagisbaciller. Och Casper har det nog jobbigast. Detta var inte alls välkommet, hade gärna sett att det kunde ha väntat till efter helgen. 

Vi får göra det bästa av situationen och orka ändå. Vi har ju ändå rätt fina vänner som ställer upp som hjälp. 

Jag sitter just nu och funderar och planerar en ny bloggdesign, tanken om en nytt namn har även slått mig med det får stanna kvar det jag har. Samtidigt sitter jag och pluggar, har en enda uppgift kvar av denna kurs och den tänkte jag hinna med ikväll. Och just denna uppgift handlar om barn som far illa i hemmet, blir kränkta, är med om sexuella övergrepp m.m. och att vi människor faktiskt har en skyldighet att anmäla om vi har kännedom om sådant. Det kan man läsa om i Svenska lagstifningen. Detta tror inte jag att många tar på allvar då man gärna många gånger inte vill lägga sig osv, men att anmäla kan nog inte vara annat än att vara en stor hjälp. Enligt min åsikt.

 

Det är nu Emils sista jobbkväll för denna veckan, och i morgon är han ledig. I helgen har vi planerat packning och fix så det mesta är klart. På lördag nästa helg får vi nyckeln till nya hemmet. Och jag ser ifram emot detta så mycket!

I sommar har Lea varit hemma i 5 veckor från dagis och i Måndags var det dags att börja igen och det var även dags för Emil att åka till jobbet. Det gick förvånadsvärt bra att lämna henne, men hon har ju ändå alltid varit väldigt glad i dagis. Och så har jag hunnit med två besök hos BVC i veckan, ett besök för Casper och ett för Lea. Vardagen är igång igen. Härligt.

 

Just i denna stund har jag myst ner mig i soffan med en sovande liten kille för att fixa en födelsedagspresent åt barnens kusin. Lite avkoppling en torsdagkväll.

Min fina kille, nu 6 månader och en vecka gammal. <3

Lea har varit med sin pappa på folkrace hela dagen, och jag har varit hemma med Mini och fixat och donat. Nu är det endast tre veckor kvar i denna lägenhet, tills vi flyttar till nytt. Ja alla som står mig nära vet att detta är så efterlängtat hos mig.

Jag har spacklat igen alla hål i väggarna, målat och fixat. Just för att slippa precis innan. När vi flyttade hit för 3 år sedan såg denna lägenhet ut som skit. Det var inte städat någonstans. Det var trasiga tapeter, trasig list som fortfarande inte har fixats, skitigt kök så heter duga, och toaletten ska vi inte tala om. Och när de var här och kollade säkerhet såg han att vi inte hade någon brandvarnare, "dom kommer komma och sätta upp en! " ja, och vart är den? Efter våran flytt hit och tjat om städningen så skulle de skicka hit ett städteam, men inte ens det skedde. Så vi skulle få 1000 kr i avdrag på hyran men under dessa tre år har räkningen inte varit billigare en enda månad. 

Trots detta är jag så himla nervös inför våran besiktning, då de inte ska kunna säga någon med tanke på detta. Nu är vår lägenhet så himla fin, och den som flyttar in efter oss har tur. Men ja, nervös är jag. Sådär 3 veckor innan.

Nu har jag under några dagar letat och funnit en massa inspiration till nya hemmet. Kommer bli kanon. 

Och nu är vi påväg hem efter att ha varit på bauhaus i Linköping. Så nu har vi nya fina utemöbler till uterummet. Känslan av att äntligen få flytta är helt underbar!